onsdag 21 november 2012

Det här med träning

Den här artikeln från DN diskuterades både på jobbet och på dom sociala medierna idag.



Mitt gäng tog upp det med under lunchen, fast med glimten i ögat :-)

Jag är absolut ingen elitidrottare men jag tränar ofta och relativt mycket, inte för att klara av maraton eller liknande utan för att må bra och känna att kroppen orkar och ser ok ut.

Att många som tränar hårt är chefer är ju egentligen inte konstigt. Att vara chef innebär ju oftast att vara målfokuserad och det är en egenskap som krävs även för att hålla i sin träning och aldrig ge upp.

Jag själv började träna på det sätt jag gör idag i Februari 2010.
Det var Sissela som drog med mig och jag minns att det första spinningpasset var otroligt tufft rent mentalt. Att inte va bäst på nåt utan att börja om från början och lära sig nåt från grunden var pirrigt.
Nu har jag så många mil i rumpan och benen att jag inte ens kan räkna dom.
Jag har fortfarande massor att lära. Jag kör mycket spinning och löpning och så maskiner och övningar men inte mycket fria vikter.
Det är nåt jag har kvar att lära mig bland massor annat.

När jag började träna hade jag ett år tidigare gått ner dryga 10 kg väldigt snabbt och inte kompenserat det med några muskler alls.
Jag gick inte ner genom nån genomtänkt diet utan pga ändrade livsförhållanden och sorg.

Den där dagen i Februari bestämde jag mig för att ändra min livsstil , inte kortsiktigt utan långsiktigt.
Målet var enkelt: Att se bättre ut men främst att må bättre i kroppen.
Frugan var envis och jag relativt snabblärd och det funkade, jag hänger i än.
Snart 3 år nu,
5 pass i veckan är målet varannan vecka och varannan vecka när jag har barnen blir det löprundor varvat med långpromenader beroende på barnens aktiviteter.
Det gäller att planera och utnyttja tiden.
Många säger att dom inte hinner,,
Jag är själv med 3 barn, Platschef, jobbar mycket och barnen har mycket aktiviteter.. då får man va uppfinningsrik, tex : Springa till affären och handla och ha kassarna som vikt på vägen hem, springa till utvecklingssamtal på dagis, ta med barnen till en lekpark och låta som cykla och springa själv, passa på att gå upp tidigt och springa på helgen innan alla vaknar alt be stora dottern va barnvakt, passa på när barnen är hos kompisar eller varför inte ge sig ut på långpromenad när man är på lunch hos mamma och hon tar barnen,
Ja möjligheterna är många
Kombinerat med det äter jag vettigt. Jag unnar mig absolut godis och fet mat, men inte jämt utan då och då. Sunt förnuft helt enkelt.

Jag tänker inte visa massa fina före och efterbilder i bikini ( men som finns faktiskt) men ni som inte känner mig får här en glimt av min viktresa senaste åren  iaf :-)

Nyår 2009-2010. Ingen kommentar

1 dryg månad senare hade jag tappat 5 kg


som snabbt blev 10 kg

och innan det blev för mycket så stannade faktiskt vikten där
 Det sakades då helt rumpa och armarna var som spagetti och hållningen sisådär.

Det ordnade frugan så nu 2 år senare  är jag lite lagom.
Absolut inte smal, inte heller stor, men lite sådär mittemellan.
Sidfläsket är svårjobbat men armarna orkar mer, rumpan anas och det finns faktiskt lite muskler och viktigast av allt: Jag mår bra. Jag är piggare, orkar mer och det gör även mycket för humöret.


Den späda i mitten hittar ni även på bild 1



 Så.... Dagens vidom: Vi har bara en kropp..
Gör nåt bra med den och ta hand om den så den håller länge ( eller som jag brkar säga: Rör för fan på dig så mår du bättre :-) )


5 kommentarer:

  1. Tack snälla för den "fina" bilden på 100kg tanten till höger!!

    SvaraRadera
  2. ha ha sjukt kul eller hur?
    Tänk va positivt att du är så fin nu ;-)

    SvaraRadera
  3. Syns ju inte på din blogg ;) Pöss älskar dig!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Titta nu då mongo :-) Pöss Älskar dig med

      Radera
  4. Man måste ju bara älska dig ditt Mongo!!!

    SvaraRadera