Jag saknar alltid Niklas. Varje andetag jag andas, varje sekund på dan. Det kommer nog aldrig försvinna.
Nåt jag saknar enormt är hans humor, hur vi gaddade ihop oss och skrattade så tårarna rann.
Han hade ett sånt smittande skratt och jag kan fortfarande höra det när jag tänker på honom.
Härom dan rensade jag bland skrivbordsikonerna på min dator och det finns numera väldigt många dokument rörande Niklas.
Jag fastnade vid ett som heter "Niklas begravning".
Där i finns ett 3- sidor långt dokument på hur Niklas begravning skulle gå till,( och så som det också blev såklart) i vilken ordning låtar spelades och vad prästen skulle säga.
Fast det är jag som gjort dokumentet och fast jag sett det tusentals gånger så ryggar jag till när jag löser orden. Så ofattbart och så hemskt men ändå så fint.
Konstig känsla det där.
Finaste killen var han iallafall.
Killen som aldrig blev stor..
Önskar du var här!!!!
Saknar dig Niklas <3
<3
SvaraRadera