Niklas, i går kväll hade ditt härliga grabbgäng fest och jag gissar att du var där och höll låda.
Du missade aldrig ett party och vi minns alla tydligt att då strålade du verkligen.
|
fest i minibussen |
|
Lånad skjorta, nåt form av försök till backslick, några dagars skäggstubb.. redo för fest |
På din sida på Facebook finns filmer där du sjunger snapsvisor och dansar och när man ser dom är det som att du var här alldeles nyss. Din röst är så nära och du känns så levande och det var ju så du var för det mesta. Levande, sprudlande, omtänksam, generös och otroligt målfokuserad när du kom på att du skulle utföra något. Jag känner igen dig så mycket i Jack som ärvt just ditt målfokus och energin att aldrig ge upp när han bestämt sig för något.
När han sitter vid datorn och spelar har han ofta din gamla datorstol tom bredvid och då är det nästan så att man ser dig sitta där och skrika i kapp med Jack. Tänk vad roligt ni hade haft ihop med exakt samma intressen med fotbollen, datorerna och så det där intensiva intresset för att lyssna på musik och vad den gör med er.
Jack blev bättre rustad än du i livet. Han har ett lugn och ett tålamod som du saknade men annars är ni så otroligt lika. Han har tom dina ögonbryn min fina son.
Visst är du med grabbarna på deras partyn även från där du är. Poppis tar din stämma oxå. Det är ju helt underbart! Du sitter säkert och sjunger med för full hals.
Jag vet att dom saknar dig lika mycket som jag.