Livet går vidare.. långsamt men det går..

Hur konstigt det än är så rullar det på, en timme i taget och dagarna har nu blivit över en vecka sen Niklas lämnade oss.

Vi har kommit en bit på väg i det långa sorgarbetet som väntar.
Jag har börjat jobba lite, några timmar om dagen och vi har varit på begravningsbyrån och gjort annonsen ( den kommer i corren i morrn) , planerat hur begravningen ska vara och fått ordning på det mesta praktiska.

Igår var vi och tittade på Niklas en sista gång. Jag var lite kluven på om jag skulle gå in eller inte, men bestämde mig för att lita på magkänslan när vi väl var där.
Jag hade Peter med som stöd och mamma, Christer och pappa och vi gick in ihop. Först kom tårarna okontrollerbart men sen var det som att ett lugn spred sig i hela kroppen . Han var så fin, vår Niklas, precis som han såg ut när han levde och han såg så fridfull ut. Han hade fått ro.

Efter besöket där var det som att nåt släppte, jag tror att jag nådde till nästa platå i sorgarbetet, jag accepterade och förstod att såhär är det verkligen trots att det inte egentligen känns lättare, men på nåt sätt fattar man att såhär är det.
Svårt att beskriva..

På kvällen åkte jag, mamma, Christer och pappa ut till grebo och kolla på Jack som hade match. Det va skönt att träffa Julia och Jack och krama om dom ordentligt och Jack va som vanligt helt otroligt duktig på plan och skrapade ihop 70 kr från Christer som ger pengar för varje mål :-)
Efter fotboll åkte jag hem till Carro där tjejerna var på fika. Det är svårt att göra såna saker för mig just nu, men det gick bra, trots att jag som Carro sa, inte riktigt är mig själv, men Carro, jag kommer snart va mer av mig själv, efter att jag tagit mig igenom det här..

Efter en intensiv dag känslomässigt somna jag som en sten och sov 8 h och vaknade idag utvilad och fortfarande stärkt av gårdagen även om morgnarna är jobbiga.

Jag har idag varit på jobbet lite längre och även deltagit i möten och jag känner att jobb- hjärnan börjar komma fram.

Eftermiddagen spenderades på Ikea med lilla dottern och det fikades och handlades skor till den lilla sko-fetischen Clara. Hon ville ha ett par knallrosa Hello- kitty- skor men jag lyckades övertala damen om att välja ett par svarta och lila istället.

liten Clara med stort weinerbröd

Nu ska jag ha soffmys med mitt största hjärta, P.