Jag tycker inte det är några problem att ha en vardag själv med barnen varannan vecka. Det är skönt att kunna ge tusen procent den tiden dom är här men det som är min utmaning är att mina barn dels är i så spridda åldrar vilket gör att de ibland har olika behov och att vi behöver spenderar så stor del av dagen i bilen.
Jag försöker pussla med tider så att vi får så mycket tid som möjligt ihop, jag trixar och fixar så att tjejerna ska slippa åka extra när Jack tränar, jag försöker ta mig tid att verkligen svara på allas frågor även om dom överröstar varann ibland, göra läxorna med alla och sitta och prata en stund med var och en.
Det är en utmaning en del dagar när kalendern är full eller när nåt inte går enligt plan.Det blir multiskilling bit time mellan 17 och 20.30 och sen hinner jag oftast inte sätta mig ner innan 23-hugget då jag brukar gå upp till sovrummet.
När två av dom ibland har aktiviteter med 2 mils mellanrum samtidigt blir det svettigt.
Jag är bortskämd med mycket hjälp från mamma och Christer. Mina livlinor.
Nu när Christer är sjuk får man tänka om och faktiskt be om hjälp när det krisar.
Det har jag blivit bättre på.
Igår var jag på möte 18-22 med mamma och det fanns ingen tänkbar barnvakt så dax. Däremot fanns en underbar 15 årig dotter som ställde upp och tog hand om sina syskon. När jag kom hem låg alla tre och sov och det var en stolt mamma som sen la sig alldeles för sent för att gå upp klockan 05.30.
Det är teamwork det. <3
Idag lägger vi oss tidigt och snart kommer efterlängtad helg. Det behöver vi alla :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar