Igår när jag letade upp gamla bilder på mamma var det här en av bilderna jag valde.
Den representerade henne väldigt bra iom att hon är väldigt nära alla sina 4 barnbarn och på den här bilden med dom minsta i sin hand.
Den här bilden innehåller mer för mig.
Milon och Clara i varsin hand men också blicken på Niklas som i sin tur håller på med sin telefon. Nåt han ständigt gjorde.
Mamma släppte aldrig den blicken. Hon lästa av varenda rörese han hade och fångade upp hans sinnesstämning.
Nu när Christer är sjuk gör hon samma sak med honom. Stenkoll. Hon kollar hur han rör sig hur han pratar och exakt vad han äter. ( ja ni ser ju vart jag har mitt kontrollbehov i från )
På den här bilden är även Christer representativ. Han hjälper Julia och Jack samla stenar eller om det var snäckor. Jag minns inte säkert men jag vet att dom höll på riktigt riktigt länge.
Såklart! Christer ger ju inte upp i första taget.
Det var sol men det blåste riktigt kallt och just här vid vattnet luktade det nåt konstigt, avlopp om jag inte minns fel.
Kan ni också minnas doftar och känslor när ni ser bilder ? Alla har inte den förmågan men jag har den , på gott och på ont. :-)
Den här dagem minns jag med glädje.
Öland slutet av Juli 2010.
1 år innan allt förändrades i vår familj.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar