Idag kom beskedet att Christer drabbats av cancer, en elakartad tumör i matstrupen.
Inom kort börjar kampen mot en av de jävligaste sjukdomarna som finns.
Cellgifter och strålning och sen operation är planen.
Start redan nästa vecka.
Dom hittade tumören tidigt och den har inte spridit sig. Det är positivt.
Christer är inte bara en fantastisk människa utan även otroligt envis person och det kommer hjälpa honom mycket.
Vad säger man då ? Ja jag blir såklart ledsen och jag blir oxå arg.
Arg på nåt som inte går att påverka, ledsen för att nån jag älskar drabbas av det här, att han kommer ha ont och behöva kämpa, men också ledsen för att min mamma som precis börjar resa sig efter Niklas död nu även måste hantera det här.
Jag är även ledsen för att mina barn återigen får se livets tyngre sidor så nära igen och att den drabbar Christer som betyder så oerhört mycket.
Idag är det tungt, Omladdningen krävs men i morrn och resterande dagar ska jag göra allt jag kan för att stötta den person som tillsammans med min mamma stöttat mig ovärderligt mycket de senaste 14 åren.
 |
| <3 |
Livet är verklien inte rättvist... Lider med er alla och håller alla tummar och tår för att Christer blir frisk igen och att han får må så bra det bara går! Din mamma skulle jag vilja ge en sån enormt stor kram! Hur mkt ska en människa behöva bära i livet? Och till dej Lina vill jag säga att du verkar så otroligt stark! Men antar att även du behöver kramar, så här kommer en stor KRAM till dej från en medmänniska!
SvaraRaderaTack snälla för fina ord och uppmuntran.
RaderaKramar värmer mycket. Tack för din omtanke! Kram
Ibland undrar man varför det drabbar samma personer. Har en arbetskamrat vars man gick bort i cancer för ett par år sedan. Nu har sonen fått en tumör i halsen som han strålas för, en mycket tuff behandling. Vi håller tummarna för att båda blir friska.
SvaraRaderaJa urs vad livet ska testa oss ibland. Nu är det kämpa som gäller. Kram Monica!
RaderaNu sitter jag här igen och förundras över hur otroligt jordnära och stark du verkar vara! När skiten drabbar dig och dina nära så kavlar du upp armarna, men är samtidigt inte rädd för att blotta dig och berätta om hur jävligt det kan kännas ibland. Starkt och inspirerande som vanligt!
SvaraRaderaDu och din familj har ju redan gått igenom mera skit än vad goda människor förtjänar och jag hoppas innerligt att ni slipper flera tragedier. Det är en tuff tid som väntar, men jag hoppas verkligen att det är ljusa tider som väntar er. All styrka till dig och din familj!
//J
Tack J!Det uppskattas!
RaderaDet är jättesvårt och veta hur mycket man ska blotta och hur mycket som ska förbli privat.Jag går alltid på magkänslan och i dom tuffa stunderna tycker jag att man måste våga berätta om sånt som är jobbigt.
Det hjälper mig och ni som läser blir ett viktigt stöd för mig.
Tack för din uppmuntran! Kram