Ett år sen vårt sista farväl

9:e September idag.
För ett år sen tog vi ett sista farväl av Niklas i kyrkan.
Det var alldeles för varmt för att vara September, solen lyste från en klarblå himmel.
Familjen och otroligt många vänner var samlade och vi klarade av en av de tyngsta dagarna som funnits.

Farmor, Jag, pappa och mamma vid graven

ett obeskrivligt vackert hav av blommor

Det var en otroligt vacker dag och ett värdigt farväl till den finaste kille som funnits.

Jag och barnen bestämde oss för att göra den här dagen till nåt bra så efter lunch åkte vi till simhallen ( minus Julia som vägra ) för bus och lek.
Clara lurade upp mig i vattenrutchbanan som jag inte åkt sen jag var 15 år.
Våga nästan inte åka men dottern ville inte ge sig så 4 ggr åkte jag med skakiga ben ha ha.

 Efter bad blev det glass såklart!

Och sen åkte vi vidare till Jysk för inhandling av nya bäddmadrasser ( tjocka) till Jack och till mig.
Välbehövligt men sånt man aldrig tar tag i..

På vägen hem blev det stopp på Ming och kinamat köptes med hem.

Alltid med vid bordet katt. j.

Välbehövliga bäddmadrasser :-) 

Jag och Clara hann sen med en långpromenad .
Hon fick agera hare, men jag tycker allt att haren klagade lite för mycket på ont i benen :-S
Tur hon vann :-)

I morrn åker alla barnen och jag ska försöka jobba i kapp allt jag missat under förra veckan :-)

Hepp