Tidslinjen och så mycket mer..

Igår kväll när jag logga in på FB kom det upp ett meddelande att det nu var dax för tidslinjen :-S
Ja ett år extra utan den fick jag iaf :-) men då var det bara att börja kika närmare på inställningar och sånt, och en fördel är ju att man enkelt kan klicka sig till en viss månad eller ett visst år.

Fingrarna kunde ju inte låta bli utan gick självklart till Augusti 2011 och att läsa igenom allt var nyttigt för mycket har man förträngt och mycket glömts eftersom man just då var i svår chock.

Jag hittade en text jag skrev bara några dagar efter Niklas död.
Jag skrev den för att många som först varit chockade och ledsna nu kom in i stadiet där man blev arg och många var oförstående till varför Han hade gjort det och på "Vila i frid Niklas Griph"- sidan var många uppgivna och en del bråkade tom med varann varpå jag fick plocka bort inlägg och spärra användare..

texten jag skrev hade lika gärna kunnat vara skriven idag och såhär i efterhand är jag imponerad av att jag själv var så sansad och samlad..


Vi ser att ni alla minns Niklas med glädje och ni minns en skrattande, omtänksam, härlig kille.

 Det va precis så han var vår älskade Niklas.

Däremot så fick de flesta av er aldrig möte det som främst jag och mamma och pappa hanterade,

den killen som inte tog sig ur sängen, som hade en sån otrolig ångest, och som mådde så dåligt. 

Den sidan fanns och det vet ni alla och ni vet att han led, nåt enormt.

Jag och Niklas pratade väldigt mycket om det jobbiga och jag coachade honom i att se framåt, och att orka.

 Han lyssnade och jag lovar er alla att han försökte..

 Men Niklas klarade inte av det livet som vi människor har,han klarade inte alla krav samhället har på en 

människa. 

Vi MÅSTE alla respektera att det här var Niklas vilja och han hade kämpat och försökt men att han nu var klar,

hur ont det än gör.
 Alla har rätt att sörja på sitt sätt, man har rätt att gråta, skrika, va arg, va uppgiven, inget är fel.

Niklas sista mening till oss var: Gråt inte utan minns mig med glädje. Älskar er! Det vill vi i familjen att ni ska veta

om, och nej vi vet, gråta kan han inte hindra oss att göra. Gråt hur mycket ni vill, men dom stunderna man kan, le

 då och tänk på allt det fina. Det gör jag!! 

// Lina

Jag har tidigare i bloggen visat den här texten men den berör mig fortfarande trots att det är jag själv som skrivit den.

Jag minns känslan jag hade när jag skrev den och jag minns precis hur tungt livet var just då.


Idag träffade jag en kille jag inte sett på mer än ett år.
Han har en bakgrund liknande Niklas och han och Niklas kände också varann.
 Idag när vi sågs har han varit nykter och drogfri i nästan ett helt år. Han fullkomligt strålade och det värmde verkligen att se att han lyckats genomföra den otroligt tuffa resa det inneburit.
Det gjorde min dag idag!


Ta hand om varann!